Grekland – närvarande mitt ibland oss

Grekland är ett land med många historier att berätta, och det är inte konstigt. På sätt och vis så var det ju faktiskt här som byggstenarna för den västerländska kulturen lades för över 400 000 år sedan. Även om det kanske är lätt att tro att de olympiska spelen är den enda riktiga kvarlämningen som vi har från Grekland idag, så präglas egentligen hela vårt västerländska sätt att se på demokrati, vetenskap, filosofi, konst och litteratur fortfarande av det grekiska kulturarvet.

Mer än en inbiten charterdestination

Tack vare turismens framfart och den utvidgade chartergenren som vuxit fram under de senaste 60 åren har Grekland för många blivit känt som inget annat än ett öparadis bestående av vita stränder, klarblått vatten och all inclusive-hotell staplade på rad. Faktum är att rollen som detta land har spelat i vårt samhälle ofta glöms bort någonstans mellan glassbuffén och den 2,5 meter djupa poolanläggningen. Ibland kan det krävas en mindre påminnelse om den verkliga anledningen till varför detta land är resenärernas favorit, och varför det har varit det under generation efter generation, flera tusen år tillbaka i tiden. Redan för 2 000 år sedan var Grekland romarnas favoritresmål. Hit åkte de för bildning och avslappning. De såg landets rika kulturliv och historia som en förebild att eftersträva, vilket sannerligen har satt sina spår.

Mötet med skaparen får vi vänta med tills på dödsbädden, men att möta skaparen av vårt moderna samhälle kan vi faktiskt göra redan nu…

Här kan du läsa om Runes minnen från Malta.

Grekland i sportsammanhang

Den grekiska geografen Pausanias skrev en gång: Inget har gudarna gett mer uppmärksamhet åt än de olympiska spelen. Idag skulle vi kanske snarare säga: Inget har världens folk gett mer uppmärksamhet åt än de olympiska spelen.

De olympiska spelen har utvecklats från en lokal tävling i antikens Grekland till en global händelse som förenar nationer och kulturer i en anda av fredlig tävlan och gemenskap. Nya grenar tillkommer för varje omgång, men de uråldriga traditionerna som olivkransen, den brinnande facklan samt öppnings- och avslutningsceremonierna består. Dessa symboler bär på ett arv av historia och kultur som knyter samman det förflutna med nutiden och betonar spelets ursprungliga ideal om ära, mod och uthållighet.

Ett måste när man besöker Greklands fastland är därför ett besök på platsen där allt började, det ärofyllda Olympia. Här i denna historiska miljö kan besökare vandra bland ruinerna där de första spelen hölls år 776 f.Kr., och känna historiens vingslag. Museerna i området är fyllda med artefakter och berättelser som ytterligare fördjupar förståelsen av hur dessa spel formade inte bara Grekland, utan också vår moderna värld.

Bild: Olympia

Grekland i krig

Sparta är namnet på krigsstaden där invånarna föddes till att bli soldater – något som sägs prägla staden än idag, då befolkningen här ska vara känd för sina korta, bestämda och ibland ohövliga svar. Från tidig ålder tränades spartanerna för att bli soldater, och samhällets institutioner, lagar och utbildningssystem var utformade för att stödja detta militära fokus. Allt från uppfostran av barn till sociala värderingar och statlig administration var inriktat på att skapa och bevara en effektiv krigsmakt.

Att bekanta sig med och leva sig in i historiska krigsminnen är inte bara något som passar de som läst grekisk historia, utan egentligen vem som helst som någon gång har läst krigslitteratur eller förkovrat sig i krigsfilmer. Det västerländska sättet att kriga på hämtade nämligen inspiration från just dessa forna blodiga vidder.

Se alla våra Kulturresor här.

Grekland i vetenskapens värld

Grekland har sedan länge innehaft titeln som vetenskapens vagga, då det var just här som sättet vi ser på lärdom och kunskap myntades. Inte bara agerar landet födelseort åt många av vår tids mest kända filosofer och vetenskapsmän, såsom Sokrates, Platon och Aristoteles, utan det var också här som själva tillvägagångssättet för hur vi förmedlar och tar in kunskap stiftades. Dessa tänkare lade grunden för logik, etik och metafysik – komponenter som i allra högsta grad fortfarande påverkar våra moderna filosofiska och vetenskapliga diskurser.

Ett bra och handfast exempel är det västerländska alfabetet som tydligt influerats av det grekiska, där vissa bokstäver som exempelvis A, B, E och O, fortfarande ser likadana ut. Grekiska matematikers och naturfilosofers arbete, som Euklides geometri och Arkimedes principer, har haft en bestående påverkan på både vetenskap och teknik. Grekerna var också pionjärer inom astronomi och medicin med figurer som Hipparchos och Hippokrates, vars verk fortfarande studeras och tillämpas idag.

En plats som får tankarna på detta att komma närmare är Atens Parthenon. Byggnadens massiva kolonner har hädanefter agerat som en inspiration för bland annat bibliotek och skolbyggnader, men även kyrkor. Parthenon är omöjligen ses som något annat än ett fantastiskt monument över de skönhetsideal och det ingenjörskunnande som präglade det antika Grekland.

Det var också i Grekland som världens första bibliotek en gång byggdes; Library of Alexandria. Även om det geografiskt sett låg i dagens Egypten, var det i själva verket en produkt av den grekiska så kallade hellenistiska kulturens spridning. Biblioteket i Alexandria blev en symbol för den kunskapstörst och det intellektuella utbyte som kännetecknade den antika världen. Här samlades lärda från hela den då kända världen för att studera och dela med sig av sina upptäckter – ett arv som fortsätter att inspirera dagens akademiska och vetenskapliga samhällen.

Bild: Akropolis i Athen

Grekland på den stora scenen

Grekerna var också tidiga med att ta in underhållning på de stora scenerna. Redan under det 600-talet f.Kr. började man sätta upp teaterföreställningar i Aten, och snart skulle två genrer växa fram, nämligen tragedin och komedin. Dessa genrer, representerade av mästare som Aiskylos, Sofokles, Euripides och Aristofanes, lade grunden för dramatikens utveckling och utforskade teman som människans kamp mot ödet, moral och samhällskritik.

Föreställningarna hölls på stora utomhusscener där akustiken saknade motstycke och åskådarna kunde sitta under bar himmel. Teatrarna byggdes ofta i sluttningar och drog därför nytta av naturliga akustiska egenskaper, vilket gjorde att även de bakre raderna kunde höra varje ord tydligt. Skådespelarna använde ofta grimaserande masker där gesterna var stora, kostymerna överdrivna, och rekvisitan – ja, den sparade man inte på. Maskerna hade också den praktiska funktionen att förstärka rösten och uttrycket, vilket var viktigt i de stora teatrarna. De två genrerna inom det grekiska dramat spred sig snabbt som en löpeld genom riket och vidare till den romerska teatern, och än idag kan vi se att den inspirerar de moderna teaterscenerna runt om i världen.

I Grekland återfinns flera av de stora amfiteatrarna i gott skick, och amfiteatern Epidavros kan klassas som en av världens bäst bevarade amfiteatrar. Denna vackra arkeologiska sevärdhet, inbäddad i det vildvuxna och gröna landskapet, går ingen resenär förbi och med sin imponerande akustik används teatern än idag som scen för olika teateruppsättningar. Epidavros, med sina perfekta proportioner och exceptionella ljudegenskaper, har plats för upp till 14 000 åskådare och är ett levande bevis på den grekiska ingenjörskonstens förmåga att kombinera funktionalitet och estetik.

Bild: Amfiteatern Epidavros

Det här är bara några få av många exempel på hur den grekiska världen har format vår. Visst blir man sugen på att utforska det på nära håll?