Genom Madeiras vackra naturscenerier

Madeiras natur lämnar inte någon oberörd

Om jag skulle beskriva Madeira med endast ett ord så skulle jag nog få klura bra länge. Inte för att jag har svårt att komma på bra ord som beskriver den grönskande ön, utan för att jag har för många ord att välja på. Här skiftar nämligen landskapet lika drastiskt som klimatet och naturen har inte varit sparsam på sina vackra under. Forsande vattenfall och mossbeklädda berg möter små pittoreska fiskebyar som präglas av ett rogivande lugn och stillhet som man inte är van vid att uppleva hemma. I huvudbyn Funchal pågår portugisernas vardagsliv för fullt medan besökare hänförs av det glittrande vattnet som omger byn på ena sidan och de massiva bergen som försvinner upp i dimman på den andra.

Madeira är ön som förtjänar all uppmärksamhet som den kan få, och jag hoppas med att jag i dagens inlägg kan inspirera till vart er nästa resa ska gå, eller om ni redan har varit där, påminna er om hur fantastiskt Madeira verkligen är.

Trevlig läsning!

Madeiras bultande hjärta - Funchal

Mitt 8 dagars äventyr tar fart i den mysiga och idylliska huvudbyn Funchal. Solen står högt på himlen när vi vandrar på de vackert dekorativa kullerstensgatorna som kännetecknar Portugals stadsbild – även på fastlandet. Det som först slår mig är hur rent och prydligt allt är här. Inte ett enda godispapper flyger runt på marken och det är som att varenda lyktstolpe, träd och blomma är noggrant utplacerade för att skapa en prydlig stadsidyll. Då det börjar lida mot jul, kan man överallt i staden se hur invånarna börjar göra sig redo med att sätta upp julbelysning i alla dess färger.

Det är en söndag, vilket innebär att de flesta affärer är stängda, men det möjliggör också för den oerfarne besökaren som jag är, att verkligen njuta av atmosfären och miljöerna i lugn och ro då gatorna inte är fyllda med människor som är på väg till jobbet eller affären. Nere vid hamnen strosar invånare och turister sida vid sida, och här avlöser båtarna varandra. Utmed hamnpromenaden kan man skåda flera små stånd där lokalborna säljer rostade kastanjer, och om man är sugen på något mer matnyttigt är det här inte svårt att hitta en god restaurang.

Vi fortsätter vår stadsvandring med att bege oss till den gamla stadsdelen som präglas av sina utsmyckade dörrar och smala vackra gator. Medan jag går omkring här och hänförs av varenda ny målning jag ser, där den ena är vackrare än den andra, får jag känslan av tiden på något sätt har stannat till här. Jag går förbi en taverna där några lokalbor avnjuter en nygjord poncha – Madeiras traditionella drink - och lite längre bort kan jag skåda några modiga själar hoppa i vattnet för ett uppfriskande dopp. Det är svårt att inte förälska sig i detta rogivande byliv.

Betagande vyer vid Eira do Serrado

Veckans andra oförglömliga upplevelse tar mig något längre bort från gator och torg och upp till bergen, där klimatet är något mildare, men omgivningarna desto mer häpnadsväckande. Vi kör mot det som i folkmun kallas Nunnornas dal, och innan vi ens hinner komma fram visar sig de storslagna bergen från sin bästa sida. För den något höjdrädda, kan det här vara ett gott tips att inte titta ner alltför mycket.

Väl framme vid Eira do Serrado hälsar den friska bergsluften mig välkommen och solens strålar som blygsamt tränger sig igenom bergstopparna värmer tacksamt mot min kind. Vi möter några fotgängare som, av deras klädsel och utrustning att döma, precis har kommit tillbaka från en lång vandring och vid det mysiga caféet som ligger tacksamt beläget här avnjuter några turister varsin espresso.

Härifrån går vi en liten bit för att komma ut till utkiksplatsen som bjuder på en av de vackraste panorama utsikterna jag någonsin har skådat. Som hämtat ur en film breder en ståtlig örn ut sina vingar framför mitt linsskydd och nere i dalen kan man skymta de små husen som från denna höjd påminner om ett litet docklandskap, inbäddat i de högresande bergen. När det väl har blivit dags för oss att säga hejdå till denna vackra plats, är det med saknadsfyllda steg som jag vänder Nunnornas dal i ryggen.

Kristusstatyn i Garajau

Vi styr vår riktning mot Garajau, där den berömda kristusfiguren Christo Rei står redo med att välkomna oss med öppna armar. Innan vi kommer fram stannar vi först till i Monte som präglas av sin lantliga idyll och som är känt för sin vackra pilgrimskyrka och såklart sina fläktfyllda slädfärder som tar besökare ner mot byn på ett upplevelserikt sätt. Dessa slädturer sträcker sig långt tillbaka i tiden och den karaktäristiska klädseln som kännetecknar de som arbetar med slädåkningen går i vita byxor, blå tröja och stråhatt. Framför den vackra kyrkan erbjuds en slående utsikt över Funchal och strax nedanför kan jag skåda hur några arbetare spelar kort i väntan på att gå på sitt skift. Jag hör här de glada ropen från besökarna som precis har påbörjat sin fartfyllda åktur och jag kan knappt bärga mig tills det blir min tur att känna vinden i håret.

Efter vårt lilla stopp börjar vi nu närma oss Garajau, där den hela 15 meter höga och ståtliga kristusstatyn väntar på oss. Denna vackra kristusgestalt som påminner mycket om den staty vi kan finna i Brasilien, byggdes så tidigt som 1927 och var faktiskt klar redan 4 år innan sin tvilling på andra sidan Atlanten.

Som ni redan säkert har förstått nu, snålar inte ön på vackra utkiksplatser, och Garajau är inget undantag. Här öppnar landskapet upp sig och från alla håll kan man njuta av den ståtliga kusten och det öppna havet. Om man, liksom mig, önskar komma ännu längre ut kan man från statyn gå nedför stigen som leder ut på en liten avsats varifrån du kan skåda Kristusfiguren på längre håll. Här intill ligger även en linbana, som du för några euro kan ta dig ner till den lilla stranden som ligger avskilt belägen här med ett litet idylliskt café som serverar både espresso och coctails till ljudet av vågorna som slår in mot strandkanten. Då linbanan är den enda förbindelsen mellan stranden och resten av ön är det här inte så många människor, vilket skapar en intim och stämningsfull känsla. Denna strand kom att bli min personliga favorit under resan och av bilden att döma kanske ni förstår varför.

Nordkustens storslagna natur & Porto Moniz

Det allra bästa sättet för mig att ens försöka få er att förstå hur storslaget vacker Madeiras nordkust är, är genom alla mina otaligt många bilder som jag tog under resan. Men hur mycket man än sliter med objektivet och ljusinställningarna på kameran, går det aldrig riktigt att fånga naturens vackra skapelser på bild. Jag överdriver inte när jag säger att jag under denna dag tappade hakan minst 10 gånger över den skönhet som nordkusten skämde bort mig med. Jag fick till och med påminna mig själv emellanåt vart i världen jag befann mig någonstans, då landskapet skiftade från frodiga berg till dimmig skogsmark till turkostklart vatten med kargiga bergsväggar varifrån porlande vattenfall mynnar ut och blir ett med havet. För den naturälskare som jag är kändes den här dagen som självaste julafton för barnet inom mig.

Vi inleder den upplevelserika dagen med att ta oss upp på en höjd på 1 500 meter över havet. Morgonens ljuva solstrålar försvinner gradvis bakom det täta dimtäcket ju längre upp bland bergen vi kommer. Vi färdas här genom ett trollliknande och nästintill kusligt höglandskap, men det dröjer inte längre förens vi böjar ta oss ner mot lägre mark igen och solens värmande strålar hälsar oss återigen välkomna – den här gången i byn Porto Moniz. Då vädret på Madeira tenderar till att skifta snabbt, visar sig den allra klaraste regnbågen för oss medan regnet sakta faller ner ifrån skyn. Medan jag känner mig något förtvivlad över vart jag ska rikta min blick härnäst, då jag vart jag än tittar bjuds på en naturskapelse som är en ren fröjd för ögat, börjar vi närma oss restaurangen som ska servera oss en god lunch. Vi hinner inte ens kliva av bussen innan regnet har upphört och himlens färg har återgått till klarblå med endast vita moln i sikte. 

Om du besöker Porto Moniz (vilket jag starkt råder dig till om du åker till Madeira), kan jag rekommendera restaurangen The Cachalote som ligger belägen i de mest utsökta omgivningarna. Här kan du njuta av den fräscha smaken från Espada-fisken (en rätt som har kommit att bli något av en nationalrätt på ön) tillsammans med tillhörande vin, medan havet och bergen serverar dig en utsikt som du sent kommer att glömma. Om vädret tillåter, är en god idé att packa med sig badkläder och handduk, då naturen har skapat naturliga utomhuspooler alldeles intill restaurangen. Som den badkruka jag är och med matfylld mage räckte det för mig att förundras av den otroliga kontrast som de kraftiga vågorna mot klipporna skapade mot det helt stilla och klara vattnet inuti de naturliga poolerna.   

Dagens sista stopp blir vid den lilla tavernan Taberna da Poncha som ligger utmed vägkanten i vackra omgivningar i mitten av ön. Här blir vi serverade var sin nygjord kall poncha som får sätta punkt för den oförglömliga dagen.

Du får inte missa:

  • Utkiksplatsen vid Cabo Giraos nyinvigda sky-walk

  • Fiskebyn Camara de lobos som gästats av självaste Churchill

  • Levada-lederna (de finns i olika svårighetsgrad och längd runt om på ön)

________________________________________________________________________

Du vet väl om att Kulturresor Europa har avgångar till den blomstrande ön varje tisdag från Stockholm till och med april 2017?

Bo lyxigt vid havet med All Inclusive och spännande utflykter till Nunnornas dal, Porto Moniz och Funchal inkluderat i priset. Du kan läsa mer om resan och boka din plats här

//Jenny